Statens betalningar resulterade i ett överskott på 10,2 miljarder kronor i maj. Riksgäldens prognos var ett underskott på 17,4 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre skatteinkomster än beräknat.

Det primära saldot blev 22,8 miljarder kronor högre än prognosticerat. Det beror främst på att skatteinkomsterna blev cirka 25 miljarder högre än väntat. Inbetalningarna av skatt var högre och utbetalningarna från skattekontot var lägre, i ungefär lika hög grad. Riksgälden har ännu inte tillräckligt med information för att kunna analysera vad avvikelsen beror på. Men troligen rör det sig åtminstone delvis om en överskattning av effekten av anstånd på skattekontot.

Utbetalningarna från Tillväxtverket var ungefär 3 miljarder kronor högre än beräknat till följd av högre utbetalningar av permitteringsstöd än väntat. Därutöver var utbetalningarna från bland annat Kammarkollegiet samt avgiften till EU högre än prognosticerat.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 3,9 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på lägre utlåning till Trafikverket och Svenska kraftnät samt högre inlåning av medel gällande insättningsgarantin.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,9 miljarder kronor lägre än prognos.

För tolvmånadersperioden till och med maj 2020 visade statens betalningar ett underskott på 26,4 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 129 miljarder kronor i slutet av maj.

Utfallet för juni 2020 publiceras den 7 juli, kl. 09.30. 

Kontakt

Pressfunktionen, 08 613 47 01

Statens budgetsaldo och nettolånebehov1 (miljoner kronor)  
 Utfall maj

 
Prognos majDifferens majAck. diff.2Utfall 12-mån
Budgetsaldo10 220-17 40027 62027 620-26 350
Nettolånebehov1-10 22017 400-27 620-27 62026 350
Primärt saldo3-10 80112 029-22 830-22 83038 742
Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4-3583 523-3 881-3 881-31 560
Räntor på statsskulden9391 848-909-90919 168
  - Ränta på lån i svenska kronor8261 463-636-63613 698
  - Ränta på lån i utländsk valuta-48-29-19-19-540
  - Realiserade valutakursdifferenser162415-253-2536 010
1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.  
2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (maj 2020).
3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster.   
4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden:

https://www.riksgalden.se/sv/statistik/statistik-om-statens-upplaning/

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 19 maj: Statsupplåning prognos och analys 2020:2.

Bilaga