Statens betalningar resulterade i ett överskott på 58,9 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 45,5 miljarder kronor. Högre skatteinkomster än prognos bidrog till utvecklingen.
Det primära saldot, som består av skillnaden mellan statens inkomster och utgifter, blev 13,9 miljarder kronor högre än prognostiserat. Skatteinkomsterna var cirka 12 miljarder kronor högre än väntat, vilket främst förklaras av högre inbetalningar av kompletterande skatt och något lägre utbetalningar från skattekontot än i prognosen. Samtidigt blev övriga inbetalningar något högre än prognos, bland annat till Jordbruksverket.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 0,7 miljarder kronor högre än beräknat. Det berodde främst på högre utlåning till Försvarets materielverk.
Räntebetalningarna på statsskulden var i linje med prognos.
För tolvmånadersperioden till och med februari 2020 visade statens betalningar ett överskott på 118 miljarder kronor.
Statsskulden uppgick till 1 055 miljarder kronor i slutet av februari.
Utfallet för mars 2020 publiceras den 7 april, kl. 09.30.
Kontakt
Elin Stenbacka, makroekonom, 08 613 45 99
Pressfunktionen, 08 613 47 01
Statens budgetsaldo och nettolånebehov1 (miljoner kronor) | |||||
Utfall feb. | Prognos feb. | Differens feb. | Ack. diff.2 | Utfall 12-mån | |
Budgetsaldo | 58 877 | 45 533 | 13 345 | 13 345 | 118 001 |
Nettolånebehov1 | -58 877 | -45 533 | -13 345 | -13 345 | -118 001 |
Primärt saldo3 | -60 092 | -46 208 | -13 885 | -13 885 | -57 505 |
Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 | -121 | -799 | 678 | 678 | -84 447 |
Räntor på statsskulden | 1 336 | 1 474 | -139 | -139 | 23 951 |
- Ränta på lån i svenska kronor | 1 069 | 1 010 | 59 | 59 | 18 363 |
- Ränta på lån i utländsk valuta | -118 | -34 | -84 | -84 | -426 |
- Realiserade valutakursdifferenser | 385 | 498 | -113 | -113 | 6 014 |
1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. | |||||
2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (februari 2020). | |||||
3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster. | |||||
4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. |
Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden:
https://www.riksgalden.se/sv/statistik/statistik-om-statens-upplaning/
Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.
Bilaga