Statens betalningar resulterade i ett överskott på 30,1 miljarder kronor i augusti. Riksgäldens prognos var ett överskott på 25,7 miljarder kronor. Högre skatteinkomster än väntat var den främsta orsaken till prognosavvikelsen.
Det primära saldot blev 3,4 miljarder kronor högre än beräknat. I huvudsak förklaras skillnaden av att skatteinkomsterna var 5 miljarder kronor högre än prognos, främst beroende av större kompletterande skatteinbetalningar än väntat. Samtidigt var utbetalningarna från Skolverket och Kammarkollegiet högre än prognos.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 1,8 miljarder kronor lägre än beräknat. Högre inlåning från Pensionsmyndigheten är den främsta förklaringen till avvikelsen från prognos.
Räntebetalningarna på statsskulden var 0,8 miljarder kronor högre än beräknat.
För tolvmånadersperioden till och med augusti 2019 visade statens betalningar ett överskott på 103,9 miljarder kronor. I överskottet ingår motsvarande 42,7 miljarder kronor för lån i utländsk valuta som Riksbanken återbetalt till Riksgälden.
Statsskulden uppgick till 1 073 miljarder kronor i slutet av augusti.
Utfallet för september 2019 publiceras den 7 oktober, kl. 09.30.
Kontakt
Elin Stenbacka, makroekonom, 08 613 45 99
Pressfunktionen, 08 613 47 01
| Statens nettolånebehov1 (miljoner kronor) | |||||
| Utfall augusti | Prognos augusti | Differens augusti | Ack. diff.2 | Utfall 12-mån | |
| Nettolånebehov | -30 072 | -25 691 | -4 381 | 1 311 | -103 924 |
| Primärt saldo3 | -24 565 | -21 173 | -3 392 | 982 | -79 144 |
| Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 | -5 625 | -3 825 | -1 800 | -785 | -45 920 |
| Räntor på statsskulden | 119 | -693 | 812 | 1 114 | 21 140 |
| - Ränta på lån i svenska kronor | -424 | -703 | 279 | 1 214 | 16 525 |
| - Ränta på lån i utländsk valuta | -106 | -32 | -74 | -88 | -517 |
| - Realiserade valutakursdifferenser | 649 | 42 | 607 | -13 | 5 131 |
| 1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. | |||||
| 2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (juni 2019). | |||||
| 3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster. | |||||
| 4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. | |||||
Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden:
https://www.riksgalden.se/sv/For-investerare/upplaning_statsskuld/
Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.
Bilaga